100 DAYS

Så var det hundra dagar i USA igår. Det är otroligt hur snabbt tiden går. Ungefär 1/3 del av mitt år har farit ren... Har haft det super härligt! Har lärt mej massor under dessa hundra dagar. Att vara öppen, våga fråga, våga tala, uppskatta familj&vänner... Skulle aldrig ha trott att vara en utbytes elev skulle ha varit så här svårt. För man lämnar egentligen allt man har för att för ett år bo i ett annat land. Man lär känna människor, och sedan kommer man tillbaka. Och sedan ser man inte de där människorna mer på flera år. Känns lite dumt tycker jag. Men jag klagar inte. Är så lycklig och glad att jag gjorde det här. Och framför allt att mina föräldrar kunde betala för allt och lät/ville att jag skulle fara. Alla har inte möjlighet till sådant här, och jag är nog lyckligt lottad. Har en ljuvlig hostfamilj, har fått vänner för livet och för varje dag blir jag närmare med nya människor och mina vänner. Är så tacksam över mina vänner i Finland, och har nu förstått hur bra vänner jag egentligen har. Vänner som alltid finns där för mej och alltid ha någon att ringa till. Att ha vänner är inte någon självklarhet, och faktum att jag har vänner här och i Finland. Ja, jag är super lucky.

Eilen mulla tuli täyteen 100 päivää jenkeissä. Oli vähän outo olo, tai outoa ajatella että noin 1/3 osa mun vuodesta on jo ohi. Tämä aika on mennyt niin nopeasti. Mulla on ollut tosi ihanaa ja oon nauttinu joka hetkestä. Oon jo oppinnu niin paljin. Miten olla avoin, uskaltaa puhua/kysyä, arvostaa perhettä&kavereita... Ja paljon, paljon muuta. En ikinä uskonut että elämä vaihto-oppilaana olisi näin vaikeeta. Koska jos oikein miettii, sä jätät kaiken jotta saisit elää vuoden ulkomailla. Opit tuntemaan uusia ihmisiä ja tulet tosi läheiseksi niiden kanssa. Sitten palaat kotiin, ja luultavasti et tule näkemään näitä ihmisiä enään ikinä. Tuntuu vähän tyhmältä... Mutta en aijo valittaa. Olen niin onnellinen ja iloinen että päätin mennä vaihtoon. Ja ensinäkin että mun perhe pysty lähettää minut. Kaikilla ei ole varaa tehdä tämmöistä, ja olen niin kiitollinen mun vanhemilleni että he pystyivät tehdä mun unelmasta totta. Minulla on ihana hostperhe, olen saanut kavereita joista aijon pitää kiinni, ja joka päivä opin tuntemaan uusia ihmisiä ja kavereitani paremmin. Olen niin kiitollinen ystävistäni suomeassa. Nyt tajuan kuinka hyvin asiat minulla oikeasti on. Minulla on kavereita jotka ovat aina tukenani, aina jollekkin kelle soittaa ja joku on aina vapaa näkemään.